Alexia Tarabotti är ogift, hon har för stor näsa och det värsta är att hennes pappa var italienare. Den engelska societeten vet inte riktigt vad de ska göra med henne och det vet inte hennes mamma och systrar heller, hennes halvsystrar det vill säga.
Men så dödar hon en vampyr som attackerat henne utan att säga vem han var först. Och Lord Maccon sänds för att reda ut hela röran. Synd att han var är så stor, snygg och en varulv. Men snart försvinner vampyrer, andra dyker upp och Alexia bestämmer sig för att själv börja undersöka vad som pågår. Vem är fienden?
Denna bok är en mix av olika saker och jag blev helt förtjust. Jag hade hört en del om steampunk innan jag började och denna fick mig verkligen att vilja läsa mer. En bra alternativ historiebok är alltid rolig att läsa.
Boken är som sagt en mix. Paranormal, historisk romantisk, steampunk (viktoriansks tid, mer teknologi) och den har humor i överflöd. Det är inte alltid att man skrattar högt, men det är kvickt och vitsigt. Hela boken läses med ett leende på läpparna. Ordduellerna mellan huvudpersonerna är det bästa.
Vampyrer, varulvar och spöken är en del av detta annorlunda samhälle. Allt känns väldigt normalt och verkligt. Och alla är propra eftersom detta är viktoriansk tid.
Alexia är en perfekt hjältinna. Smart, kvick och inte som andra kvinnor. Hon är också själlös, något som hennes familj inte vet om. Att hon är ungmö gillar hon för hon är rätt bestämd. Hennes beröring kan göra att en vampyr börjar leva igen, att en varulv blir människa. Vampyrerna kallas henne själslukare.
Hjälten är en varulv från Skottland vid namn Lord Maccon. Alfahannen för ett gäng varulvar i Londontrakten. Dansen mellan dessa två är utmärkt och kemin sprakar i luften. De irriterar sig på varandra och samtidigt finns något mera där. En själslös borde verkligen inte känna något för en varulv men det finns romantik i luften.
.jpg)
